Mitt liv med alopecia universalis<3

livet går upp och ner, eller hur?
varför ska man kämpa för något så mycke utan att de ens går?
Jag har en sjukdom som heter alopecia universalis, jag struntar i vad folk tycker om de faktiskt. Jag älskar mina vänner och dom tar mig för den jag e och inte för hur jag ser ut!

Jag har alltid undrat vad livet har att ge, jag e oftast den glada spralliga tjejen men just nu vet jag inte vart jag hör hemma!
Man kan liksom inte bara sitta och vänta på att något ska hända men när man väl gör något så skiter sig de. Jag får liksom inte ihop de på något sätt.
att alllt just nu e heeeelt upp och ner på e inte så konstigt eftersom att det har varit de till och från.
Men just nu känner jag bara att jag inte orkar med allt!
jag har varit den tjejen med väldigt hett teperament och kort stubin men jag har ändrat på mig. Jag liksom saknar en viss person och de e helt galet egentligen! de får liksom inte finnas i mitt huve för de kommer bara inte att funka.
Jag vet inte om jag ska prata med människan mer eller bara skita i allt och fortsätta?
Jag vet inte om jag ska vara ärlig och se vad personen säger eller vad jag ska göra?

Livet är en som en karusell och de får man helt enkelt leva med.

Nu blir de till att sova, natti <3

Varje gång jag e i skiten lyssnar jag alltid på denna låten och den hjälper mig faktiskt<3